Jag är fortfarande sjuk fast jag kan gott och väll säga att det iafl har blivit lite bättre. För några dagar sedan hade jag 41 graders feber och kunde knappt röra mig , men nu kan jag sitta framför datorn och skriva så att det nästan blir normalt, helt otroligt. Kroppen är dock helt utsliten och orkar fortfarande inte så mycket. Tidigare idag skulle mamma (som jag har smittat och därför också är sjuk) och jag ta en sväng till närmsta affär som (om man är frisk) ligger på 5 minuter gång avstånd hemifrån. Inte nog med att det tog en kvart att gå hela vägen till affären idag utan jag var utmattad och var tvungen att sätta mig ner och vila i 5 minuter innan jag kunde ställa mig upp när vi kom fram så att jag kunde köpa mina riskakor. Utanför affären krokade jag arm med min mamma och tillsammans kämpade vi oss hem. Vid den tidpunkten att jag kom in genom ytterdörren var jag genom svettig igen och fick lov till att vila en stund till. Hur löjligt låter det inte att jag knappt kan gå till affären utan att behöva vila och svettas ihjäl? Jag känner mig hopplös och rastlös. Jag har suttit instängd hemma i 6 dagar, jag har gått ut 2 gånger och båda gångerna svettades jag ihjäl. Jag hoppas för fullt att jag är tillräckligt frisk på måndag för att kunna gå till skolan och träffa lite folk igen.

Ush, nu måste jag vila det är ansträngande att tänka och skriva.